Säkerhet

Att fungera i vintermiljö

Tillför vätska
Man ska inte dricka enbart när man är törstig, då får man för dålig vätskebalans. Man skall dricka minst 2,5 liter vätska/dygn och i kyla ännu mer då det åtgår vätska för att värma inandningsluften. För bästa effekt bör vätskan vara minst lika varm som kroppstemperaturen.

Att klä sig korrekt
Klä dig enligt flerskiktsprincipen. Det är effektivare med flera tunna plagg. Medför förstärkningsklädsel.

Behåll värmen
Använd alltid mössa. Huvudet fungerar som en skorsten. Är det en temperatur på minus 20 grader och du saknar mössa, sker en värmeförlust på ca 70-75%.

Skydda fötterna
Skor skall vara så stora att man får in ett par extra ullstrumpor och ändå kan röra på samtliga tår.

Utsatta kroppsdelar
Det är viktigt att iaktta varandra. Ha koll på kamraters ansikten. Vita hudfläckar tyder på kylskador. Tina upp fläckarna med en varm hand utan att gnida.

Väder
Ha koll på aktuella prognoser och värdera dem mot vilket normalväder det brukar vara för området.

LABC - vid olycka

L. Livsfarligt läge. Stanna upp, överblicka situationen och larma 112. Om den skadade har ett utsatt läge vilket kan innebära livsfara under omhändertagandet måste denne flyttas till en säker plats så skonsamt som möjligt. Vid misstanke om rygg eller nackskada ska förflyttning ske endast om det är absolut nödvändigt. Hjälm avlägsnas endast om den skadade har svårt att andas eller inte andas själv.

A. Andning. Om en person verkar livlös, har andningsstillestånd eller andningssvårigheter.
• Lätta på åtsittande klädsel.
• Fria luftvägar, kontrollera mun och svalj.
• Kontrollera puls, lämpligast vid halsen.
• Vinkla huvudet lätt bakåt.
• Ge mun-mot-mun metoden.
• När den skadade andas själv, lägg i stabilt sidoläge, vilket underlättar andningen.
• Vid hjärtstillestånd: ge HLR.

B. Blödning. Om en person blöder kraftigt, lägg den blödande kroppsdelen i högläge. Lägg ett tryckförband. Om detta inte stoppar blödningen lägg på mer tryckförband utanpå.

C. Cirkulationssvikt. Chock, kan uppträda vid stora sårskador, kraftig blödning, buk- och bröstskador, inre skador, vätskeförlust genom brännskador, kraftiga kräkningar och diarréer. Symptomen på att någon är chockad kan vara att personen är blek, kallsvettas, fryser, är törstig, har snabb och svag puls. Åtgärder som lindrar chocktillståndet är att man stoppar synlig blödning, lägger personen plant med benen i högläge, hindrar avkylning med hjälp av varma filtar och kläder. Ge ej någon vätska, prata lugnande och ställ enkla frågor ex. om vad den skadade heter, bor, släktförhållanden. Om möjligt ge personen en enkel uppgift att fokusera på.

Snöskoter på is
Kom ihåg att all färd på is sker på egen risk! Ruskade leder visar var isen normalt sett är säkrast men utgör ingen garanti för att den håller. Snöskotern har både hög fart och stor viktfördelande yta, därför kräver den tjockare is än vad som behövs för en skidåkare. Motorljud och vibrationer gör dessutom att föraren inte hör isens varningssignaler. Du kan därför komma långt ut på svag is innan den brister. Glöm inte isdubbarna!

Innan du ger dig ut
• Planera färdvägen, lyssna gärna med ortsbefolkningen om du är osäker.
• Undvik att köra på okända vattendrag.
• Undvik mörkerkörning, på okända ej "ruskade" isleder.
• Kom ihåg att tidigare "säkra" överfarter snabbt kan försämras, speciellt vid reglerade- eller strömmande vattendrag.
• Kör aldrig ensam och håll ut avstånden mellan snöskotrarna. Har du pulka kopplad, låt kapellet vara öppet.
• Ha lyset på även dagtid.
• Bär alltid hjälm (lag) och medför ombyteskläder.
• Isdubbar bärs runt halsen och räddningslina medföres åtkomlig.

Om förutsättningarna kräver det, använd extra flythjälpmedel, exempelvis flytplagg. Bli säker med rätt kunskap och rätt utrustning!

Lavinrisker
De flesta laviner utlöses av mekanisk påverkan på snötäcket. Nyfallen-, skiktad- eller vindpackad snö utgör de farligaste incitamenten för ökad lavinrisk vilken främst påverkas av:
• terrängens utseende – dess lutning och sluttningens orientering i förhållande till vindriktningen.
• snöns utseende – skiktning, hållfasthet och konsistens.
• väder i form av senaste tidens nederbörd samt vind- och temperaturförhållanden.

Riskerna är störst
på läsluttningar över 30 graders lutning efter kraftiga snöfall i kombination med snödrev. Tilltagande mildväder och skiktade snölager ökar riskerna ytterligare.

Ha kul i sluttningen - Men respektera terrängen och fatta välgrundade beslut, så att du och dina vänner kan återvända hem säkra och oskadda.

Gör en riskbedömning innan körning
• Välj kamrater vilka har en riskbedömning du är bekväm med.
• Var utrustade med fungerande transceivrar och lär er hur de används.
• Lavinsond, spade och transceiver är en självklarhet.
• Lär känna området ni ska åka i samt definiera potentiella sluttningar där lavinrisken finns.
• Bli säker med rätt kunskap och rätt utrustning.

Mer information om laviner och lavinutbildningar hittar du hos SVELAVTesta dina grundläggande kunskaper om laviner i detta test

Exempel på personlig utrustning, beroende på hur långt och i vilken terräng du ska köra i
Hjälm (lag), telefon, ryggsäck, spade, lavinsond, transceiver, snöskor, rätt klädsel och skyddsutrustning så som ryggskydd, knäskydd och armbågsskydd. Vatten och mat, solskydd/solglasögon, toalettpapper, aktuell karta, kompass, GPS, visselpipa samt erforderliga verktyg och reservdelar.

Exempel på överlevnadsutrustning
1:a hjälpenutrustning, kniv, rep, bogserlina, stormtändare, nödtändstickor, högenergibars (att äta), ficklampa, nödbloss, nödfilt, vindsäck, signalspegel. Packa Smart & Kör Säkert! 





Klicka här och följ oss på Instagram

Klicka här och följ oss på Facebook

Passa på och handla i webshoppen! HANDLA